Sibbarp

Det är helt otroligt, men idag har vi varit på stranden för första gången i år... Det känns jättekonstigt eftersom jag är en inbiten strandälskare, jag fullkomligt älskar havet! Men livet förändras ju som sagt när man får barn, och det är ett projekt ibland att bara ta sig ut genom dörren =)

Idag var det i alla fall premiär på många sätt, Jonte har ju aldrig varit där med tanke på att han inte hunnit leva så länge än ju =)

Vi köpte en ordentlig UV-dräkt till honom för ett tag sen när det var riktigt fint väder men sen försvann det fina vädret och därmed har han inte fått chansen att prova den än förrän idag.

Jag tänkte inte att han skulle bada på riktigt utan bara plaska lite med fötterna eftersom det ju inte är särskilt varmt i vattnet. Tji fick mamma! Jonte frös inte och gud vad arg han blev när Andy lyfte upp honom ur vattnet. Skönt att han är ett vattendjur =) då får jag vara mycket på stranden i mina dar =)











Jonathan fick låna en boll av en liten tjej som kom fram och tyckte att han kunde ha den en stund =)


Det började bli lite kallt, dags att gå upp!


Det var ok att vara uppe också, bollen och sköldpaddan var ju med =)

Andy tillverkade en parasoll av ett paraply =) fungerade bra med lite hjälp av Jontes kylväska. Jonathan höll sig snällt på handduken faktiskt, tror att han tyckte gräset var lite obehagligt för det var ganska torrt och då är det ju inte så mjukt och skönt att ta på.

Detta var verkligen en hellyckad dag och jag hoppas vi får chansen att åka till stranden igen i sommar.

U2 <3

Lördagen den 1:e augusti var vi ett glatt gäng som styrde kosan mot Götet för att se ett av världens bästa band, nämligen U2!!! Det var jag och Andy, Conny, Karolin och Harald. Bilresan upp var helt galen, vi betedde oss som små fjortisar och det var mycket under bältet humor =)
Andy och jag såg U2 i Göteborg 2005 när det var Vertigotouren men för de övriga av oss var det premiär.

Väl framme i Göteborg hade vi beslutat oss för att vi skulle parkera vid Liseberg, men efter att Andy kört fel (vilket han alltid gör när vi ska dit) så följde vi skyltarna mot parkeringshusen där det stod U2 på. Ha, det kunde vi ju fetglömma, dom var proppfulla. Efter mycket om och men (det var inte helt lätt att köra runt kring Ullevi en sån här dag) körde vi mot Liseberg igen och lyckades återigen köra fel och helt plötsligt hamnade vi på motorvägen mot Malmö... hahaha =) Till slut hittade vi dock en öppen parkering bakom nöjesparken och efter en lyckad parkeringsjakt utförd av mig och Karolin så fick vi en plats.


Gänget posar medans Andy hämtar ut lite cash så han kunde köpa sig en tröja utanför Ullevi

Vi var i god tid till Ullevi så när vi kommit in var där inte så jättemycket folk inne på arenan än, förutom nere på ståplats då givetvis. Vi hade kalasbra platser nära scenen, som för övrigt var helt gigantisk! Det krävs 180 lastbilar bara för att frakta scenen... den tar 300 personer 4 dagar att bygga upp....


Scenen =)

Förra gången vi såg U2 hade vi inte speciellt bra platser (men det var ändå magiskt! ) och då hörde och såg vi inte speciellt mycket av förbandet som då var Soundtrack of our lives (vi brydde oss nog inte speciellt heller...) men denna gången hade vi full koll på förbandet! Det var Snow Patrol och jag kan säga att jag hade verkligen ingen aning om vad dom spelade för typ av musik, hade bara hört Chasing cars tidigare. Dom var grymt bra!!! Ska absolut ge mig ut för att köpa deras skiva.


Snow Patrol rockar loss =) Dom står där nere på scenen, små små små gubbar =) , lättare att titta på den stooooora tv:n =)

Efter att förbandet spelat färdigt så blev det en massa väntan och spring fram och tillbaka för att köpa dricka, godis, gå på toa =) och köpa öronproppar. Jag köpte en paket på apoteket som jag glömde hemma. Jag köpte ett par utanför i silikon som skulle vara "skitbra". Dom kliade sjukt mycket och jag bara skruvade på dom och tog ut dom och satte in dom igen (låter som en dålig bröstförstoring.... ) och köpte till slut ett par vanliga hederliga i kiosken på Ullevi. Men vad skulle jag med öronpropparna till? När konserten varit igång en stund så kände jag bara: men vad är detta? var är stämningen? vad tråkigt det är jämfört med förra gången... Drog ut öronpropparna och vips! Där kom stämningen! Vilken skillnad det var! Eftersom jag än så länge inte har tinnitus så skrotade jag öronpropparna för den där känslans skull =)


Nu närmar det sig....     


Nu är det igång!



The Edge, grym på sin gitarr!

Som sagt, när väl öronpropparna kasserades så kunde man njuta på riktigt, och det var inte mycket man satt ner under konsertens gång även om vi hade sittplatser. Jag är inte helt kompis med den nya skivan än, men när de spelade äldre låtar så var det underbart. Andy och jag stod upp och dansade (så gott det gick på ståplats) och sjöng med för glatta livet. Och nu kan jag säga att jag har haft den oerhörda lyckan att få höra världens bästa låt With or without you live 2 gånger i mitt liv!

WIIIIEEEEE!!!!!!! Där var vi =) låten börjar några sekunder in på klippet....

Man hade en fin whiskyröst efteråt =) Detta var näst sista låten har jag för mig och Bono var nog lite sliten i rösten men GUD vilken stämning det blev bara The Edge skickade fram första tonen av låten... det är magiskt!

Hoppas på ny magi i Oktober för då ska jag äntligen äntligen äntligen få se Green Day live =) Det har jag längtat efter i exakt halva mitt liv =) Blir en fin födelsedagspresent!

RSS 2.0